Riksdagen har under veckan debatterat regeringens förslag till budget för nästa år. Lika säkert som bladen faller av träden när det blir höst, är det också att budgetförslaget inte kan svara mot alla de förväntningar som finns, härvidlag är 2008 års budgetförslag inget undantag.
Riksdagen har under veckan debatterat regeringens förslag till budget för nästa år. Lika säkert som bladen faller av träden när det blir höst, är det också att budgetförslaget inte kan svara mot alla de förväntningar som finns, härvidlag är 2008 års budgetförslag inget undantag.
Ändå är det så att detta budgetförslag innehåller mycket positivt, som det är skäl att lyfta fram. Bland annat höjningen av folkpensionen med 20 €, barnbidragets ensamförsörjartillägg med 10 €, samt studiepenningen med 15%.
Jag är speciellt glad över att vi äntligen får se en reform av vårt arvskattesystem. En höjning av gränsen för när skatt skall börja betalas från dagens 3.400 € till 20.000 € är synnerligen välkommet. Att observera är att det här gäller alla arv oberoende av släktskap. De flesta som ärver är ändå bröstarvingar d.v.s., barn och barnbarn till den avlidna, vanliga mänskor i olika skeden av livet, studeranden, löntagare, arbetslösa och pensionärer. För dem har den här reformen stor betydelse. Att man därtill höjer på avdraget för efterlevande make till 60.000 € och för minderåriga barn till 40.000 €, innebär att regeringen sätter in lättnaderna där behovet är som störst. I praktiken blir över 50 % av arven skattefria.
Nu då paragraferna skall stiliseras, skulle det samtidigt vara lämpligt att ta tag i en uppenbar orättvisa i dagens system. Idag är det ju så att ifall den ena maken avlider och den efterlevande vill bo kvar i det gemensamma hemmet, vilket ju ofta är fallet, så skall barnen ändå betala skatt på den avlidnas andel av bostaden. De får visserligen ett avdrag för att mor eller far blir kvar och bo i hemmet, men skatten skall betalas fastän arvingarna i praktiken inte ännu kan få ut arvet. Den här problematiken borde vi också bli kvitt. I annat fall går det så i de fall där arvingarna är myndiga och arvsandelens värde efter avdraget för den efterlevandes besittningsrätt överstiger 20.000 €, att skatt skall betalas fastän arvet inte till alla delar ännu kan fås ut.
Hur som helst har vi nu nått åtminstone halvvägs i Sfp:s strävan att på sikt slopa arvskatten helt. Arvskatteklasserna som idag är tre till antalet kommer också att minskas till två. I praktiken betyder det här att personer som inte alls är släkt med arvlåtaren inte längre behöver betala en tredubbel arvskatt för samma storleks arv som en bröstarvinge, utan enbart dubbel. Med tanke på att det så sent som ännu 2004 var nästan tabu att tala om vår föråldrade arvskatt, är det vi nu uppnått inte fy skam!
Anna-Maja Henriksson
