Budgeten har varit det stora samtalsämnet i riksdagen under veckan. Trycket på statsfinanserna är hårt, och vi tvingas låna 13 miljarder euro under nästa år för att få plus och minus att gå ihop.
Det är väldigt mycket pengar då hela statsbudgeten går lös på knappt 50 miljarder euro. Tack och lov har vi under de goda åren förstått att betala av på statsskulden. Annars hade läget nu varit oerhört allvarligt. Nu är det ”bara” allvarligt.
Självfallet anser oppositionen att regeringen inte gör tillräckligt. Annat vore oväntat. Det hör till spelets regler. Men alla de som talar för att vi skall låna ännu mera, borde minnas att allt vi nu lånar också en dag skall betalas tillbaka. Det är vi och de kommande skattebetalarna, dagens barn som skall sköta den biten. Ansvarsfullhet i låntagningen är därför ett måste.
Den här gången behöver regeringen och riksdagen inte rädda vårt bankväsende. Den ekonomiska djupdykningen nu har sina orsaker i den globala finanskrisen som tog verklig fart för ett år sedan då den amerikanska banken Lehman Brothers gick omkull. När efterfrågan på exportmarknaden stannar av och våra företag inte får sina produkter sålda, ja då syns det naturligtvis som permitteringar och uppsägningar. Det leder till lägre skatteintäkter och allmän avmattning. Några enkla recept att lösa ekvationen för hur vi skall få ekonomin i balans igen och få marknaderna att dra finns inte. Men klart är att Finland nu måste satsa på att stimulera ekonomin samtidigt som vi som välfärdsnation måste se till att vi tar hand om dem som har det sämre ställt.
Regeringens budgetförslag för 2010 tar fasta på detta och beaktar vid sidan av många viktiga stimulansåtgärdsförslag, även dem med de allra lägsta inkomsterna. Höjningen av grundavdraget till 2200 € välkomnar jag varmt samt den linjedragning regeringen står för, att inte skära i inkomstöverföringar ss barnbidrag, arbetslöshetsersättningar, folkpensionen eller studiestöden.
Alldeles specifika satsningar behöver vi nu på sysselsättningen och de unga och därför är jag mycket nöjd över att regeringen i sitt budgetförslag också föreslår konkreta åtgärder för att bl.a. hindra utslagning bland våra ungdomar. Till exempel de ökade anslagen för uppsökande ungdomsarbete fördubblas nästa år. Resultaten har hittills varit goda. Med relativt små medel har man under en kort tid lyckats nå nästan 2000 unga som seglat mer eller mindre vind för våg och av dem fått in ca 1500 i antingen utbildning eller annan meningsfull sysselsättning.
Men självfallet bekymrar den kraftigt stigande ungdomsarbetslösheten som drabbar speciellt unga utbildade. Vi har inte råd att låta dem vänja sig vid en tillvaro utan jobb. De behöver få känna sig behövda, komma ut i arbetslivet och delta aktivt i samhällsbygget. Staten som arbetsgivare borde därför också skapa flere praktikantplatser för t.ex. nyutexaminerade akademiker.
Ersättningen till kommunerna för mottagande av flyktingar höjs nästa år, faderskapsledigheten förlängs med 2 veckor, antalet utbildningsplaster ökas med 5500, pneumokockvaccinet som förebygger bl.a. öroninflammationer hos barn tas in i det nationella vaccinationsprogrammet, för rehabilitering av frontveteraner kommer ett tillägg, för företagens internationalisering kommer extra medel, stöden till idrottsföreningar ökar och så vidare. Där några av de saker som finns på budgetens smör-gåsbord. För vår region har därtill fördjupningen av farleden in till Jakobstad hamn samt bygget av det nya polis- och ämbetshuset alldeles särskilt stor betydelse också ur sysselsättnings synvinkel. Timingen gällande dessa projekt kunde inte ha varit bättre.
Anna-Maja Henriksson
