Riksdagen har under veckan diskuterat en ny lag om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer. Lagen utgår från att Kvinnoorganisationernas Centralförbund och Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS ry årligen skall få sig tilldelade ett anslag i statsbudgeten.
Riksdagen har under veckan diskuterat en ny lag om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer. Lagen utgår från att Kvinnoorganisationernas Centralförbund och Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS ry årligen skall få sig tilldelade ett anslag i statsbudgeten. Bland annat Marthaförbundet är medlem i Kvinnoorganisationernas centralförbund och Svenska kvinnoförbundet är medlem i Nytkis.
Hittills har det varit så att dessa takorganisationer sedan 1991 beviljats statsunderstöd enligt prövning. Understödsbeloppet har de senaste åren varit 193.000 €.
Nu vill regeringen stabilisera finansieringen och främja verksamhet för jämställdhet mellan könen.
När vi i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet behandlade förslaget, fick vi också ta del av ett flertal sakkunnigas utlåtanden om hur det står till med jämställdheten i vårt land just nu. I jämförelse med medeltalet inom EU har Finland en lägre arbetslöshetsgrad bland kvinnor 8,6 % (2005) då den i EU i genomsnitt var 9,7 %. En markant skillnad finns i deltidsanställningar där kvinnornas andel i Finland var 18,2 % medan EU-snittet låg på hela 32,9 %. Det är alltså mera vanligt i EU överlag än i Finland att kvinnorna jobbar deltid.
Löneskillnaderna är markanta. De minsta skillnaderna i lön inom EU finns på Malta, där männen förtjänar 4 % mera än kvinnorna. De största skillnaderna finns på Cypern, i Slovakien och Estland samt Tyskland. I de här länderna förtjänar männen 22-25 % mer än kvinnorna. Medeltalet för hela EU ligger på 15 % till männens fördel och i Finland är mannens lön enligt 2005 års uppgifter 19 % högre än kvinnans. Här kan vi minnas att regeringen har som mål att skillnaden under den här perioden skulle minska med 5 %. Ett minimimål enligt mitt tycke, men troligen rätt realistiskt.
På vissa andra punkter skiljer sig också Finland iögonfallande från övriga EU. Då man jämför sysselsättningen utgående från om en person har barn eller inte, visar det sig att sysselsättningen i Finland för kvinnor med barn ligger på 70 %, då medeltalet för EU är 61,1 %. Det här är inte så förvånande, med tanke på de kulturskillnader som ändå finns mellan våra länder i EU. Vad gäller män med barn är sysselsättningen 91,8 % hos oss och EU medeltalet är så gott som på samma nivå. Men då vi tittar på kategorin män utan barn, är bara 78,8 % sysselsatta i Finland medan EU medeltalet ligger på 85,6 %. Här har vi en stor utmaning. Det är uppenbart att de barnlösa männen i vårt i land också är en målgrupp som behöver särskilda åtgärder. Vilka det är, tål att fundera på. De barnlösa kvinnorna däremot har en bättre sysselsättningsgrad än EU-genomsnittet.
Det finns mycket att göra för jämställdheten, och den bör granskas såväl ur ett kvinno- som mansperspektiv. Ett stort steg för jämställdheten togs i vårt land för 100 år sedan då kvinnor och män blev valbara och fick lika rösträtt i riksdagsval. Nästa vecka tar riksdagen igen ett steg framåt för jämställdheten då lagen som tryggar kvinnoorganisationernas finansiering genom statsstöd kommer att godkännas på riksdagens jubileumsplenum.
Anna-Maja Henriksson
