ÅU: Nato-medlemskap och Åland 100 år
Kolumnen publicerades i ÅU 18.6.
Säkerhetspolitiken har varit på allas läppar de senaste månaderna. Ända sedan Rysslands brutala krig mot Ukraina inleddes för snart fyra månader sedan, har det säkerhetspolitiska läget i såväl Finland, Sverige som Europa ändrats på ett grundläggande sätt. Därför var det ytterst naturligt att presidentens så kallade Gullranda-samtal som gick av stapeln i början av veckan präglades av just säkerhetspolitiken.
Det var ett välkommet och viktigt tillfälle efter denna synnerligen händelserika vår. Det var oerhört bra att både Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Norges statsminister Jonas Gahr Støre kunde vara på plats. Det var en fröjd att lyssna till Norges statsministers resonemang kring bland annat kriget i Ukraina, Nato, våra nordiska värderingar samt Norges erfarenheter av gränssamarbete med Ryssland.
Beskedet som Jens Stoltenberg gav under diskussionerna var klart. Natos öppna dörrars politik gäller och Stoltenberg vill se Finland och Sverige som Nato-medlemmar. Att Turkiet lagt på bromsen måste vi nu ha fördragsamhet med. Turkiet har själv utsatts för många terroristangrepp och därför behöver vi ha förståelse för deras terrorismoro. Samtidigt är det så att Finland har en väldigt bra terroristlagstiftning som är jämförbar med övriga Nato-länders. Detta budskap måste vi också få fram till president Erdogan. För tydlighetens skull vill jag ännu säga att Finland inte går med i Nato för att vara ett hot mot någon. Vi går med för att trygga bästa möjliga skydd för vårt eget land och vår egen befolkning på lång sikt. Vi går med för att det ska vara så oattraktivt som möjligt för någon att ens tänka tanken på att gå till militärt angrepp på vårt land. Vi gör det för att öka tryggheten inom såväl Norden som Östersjöregionen.
Förra veckan hade jag även glädjen att delta i 100-års jubiléet av Ålands självstyrelse. På Åland är stödet för Nato högt, men det dyker förstås upp frågor om vad ett Nato-medlemskap i praktiken skulle innebära. I regeringens redogörelse om Finlands anslutning till Nato står saken skrivet mycket klart. En anslutning påverkar inte Ålands ställning, som grundar sig på internationella avtal, och Ålands ställning är inte heller ett hinder för medlemskap. Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder. Det här är ett viktigt och tydligt budskap.
Jubileumsfestligheterna på Åland präglades av fin feststämning. På plats var både republikens president med fru Haukio samt det svenska kungaparet. Det var faktiskt första gången som en svensk kung har gjort ett officiellt besök på Åland, och som kung Carl Gustaf själv konstaterade, visst var det väl på tiden. Det var en mycket fin dag där Åland visade sig från sin bästa sida. Bland annat besökte vi Bomarsunds fästningsruin och det nya besökscentret. Vi fick även avnjuta kock Micke Björklunds delikata lunch i Smakbyn. Festligheterna kulminerade i en aldrig tidigare skådad folkfest med tal och uppvaktning vid Julius Sundbloms staty. Han var Ålands lagtings första talman. Både president Niinistö och kung Carl Gustaf höll mycket uppskattade och genomtänkta tal.
Jag hade äran att tillsammans med talman Vanhanen överräcka statsrådets hundraårsgåva till Åland – en tioårig professur i forskning i självstyrelse och autonomi vid Åbo Akademi. Målet är att professuren ska kunna bidra till att öka och fördjupa kunskapen och kännedomen om självstyrelsesystemet samt Ålands status. En professur som fokuserar på autonomi är även betydelsefull ur ett internationellt perspektiv. Åland är ett framgångsrikt exempel på en fungerande självstyrelse, som vi kan vara stolta över tillsammans. Jag hoppas att det här också ska locka fler ålänningar att komma till Finland för att studera och att vår gemensamma kunskap kring självstyrelsen ska öka.
Anna-Maja Henriksson
Justitieminister, partiordförande SFP
