Anna-Maja Henriksson: Nato är en bit som fattats i det nordiska samarbetet
Både Finland och Sverige har lämnat in sina medlemsansökningar till Nato. Nu är det upp till försvarsalliansen om länderna blir medlemmar.
Finland och Sverige är också de sista av de nordiska länderna att ansluta sig till Nato – nu hoppas man på ett starkare samarbete och kanske en gemensam nordisk röst som kan påverka Nato internt.
Hur kommer Finland bete sig som Natoland? SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson svarar.
– Finland kommer säkert att vara ett konstruktivt Natoland. Precis på samma sätt som vi jobbar inom EU kommer vi att vara ett land som söker lösningar på konflikter, för att på bästa möjliga sätt stärka säkerheten. Vi går med i Nato för att maximera vår egen säkerhet, inte för att vara ett hot mot någon.
Finland har sedan 1994, inom ramen för programmet partnerskap för fred, samarbetat och övat tillsammans med Nato. Partnerskapet har fördjupats sedan dess. Dessutom har Finland deltagit i Natoledda krishanteringsinsatser för stabilitet och säkerhet. Om Finland accepteras som medlem kommer Nato kunna dra nytta av Finlands militära kompetens och erfarenhet.
– Vi har mycket att ge Nato: Finland har ett starkt eget försvar och det är något som kommer att stärka alliansen som helhet, säger Henriksson.
Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget, det avtal som bildar Nato, innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Det innebär att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. I enlighet med det ska varje medlemsstat bidra till försvaret av det attackerade medlemslandet – men varje medlemsstat beslutar ändå själv vad man bidrar med. Det betyder att ingen beväring från Dragsvik kommer att skickas till fronten i ett annat Natoland vid en eventuell krissituation. Det är yrkessoldaterna som skulle delta i eventuella operationer. Artikel 5 har åberopats endast en gång, det var efter 11-september attackerna i USA.
– Eftersom både Finland och Sverige blir medlemmar kommer också tryggheten i Östersjöområdet och hela Norden att stärkas. Våra båda länders försvarsmakter har redan tidigare övat mycket med de andra Natoländerna. De begränsningar i samarbetet som funnits tidigare, exempelvis gällande utbyte av information, kommer nu att försvinna.
Natomedlemskapet kan betyda att svenskan vinner mark
Men fördelar tillkommer också, menar Henriksson.
– Till det som fattats i det nordiska samarbetet hör ett starkare försvarspolitiskt samarbete. Nu faller också denna bit på plats. Nato öppnar upp möjligheten för ett ännu mer integrerat och starkt Norden på alla plan – också då det kommer till det svenska språket, säger Henriksson.
– Sällan har vi stått så nära Sverige som nu. Samarbetet har intensifierats och de farhågor vi hade under coronapandemin, då vi blev tvungna att stänga gränserna, har inte besannats. Vi går nu in i en period där vi konkret kommer att se hur stor nytta Finland har av att vara ett tvåspråkigt land, med svenskan som ett nationalspråk. Vi hoppas att man också i finska skolor nu vill satsa ytterligare på den svenska språkundervisningen.
